Under bedömningen av juniorklassen tikar gick Angelica ut för att både rasta Vincent och fota lite. Här kommer några nya huvudbilder:

 
13 månader

Sedan gick vi in igen för att titta på tikbedömningen - men ibland tappade vi koncentrationen på vad som skedde i ringen! :-)

Efter rasbedömningens slut så gick vi och handlade lite, tittade lite på finaltävlingarna, och innan vi sedan åkte hemåt igen så...

... passade jag på att träna Vincent att stå både på den hala mattan och på golvet. Och efter lite träning, så gick det tack & lov betydligt bättre.

På vägen hem åt vi på McDonalds, och passade även på att handla lite proviant inför morgondagen.

Vi var dåliga på att fota, men Eddie blev i alla fall förevigade med shoppingkvittot! Kanske hade han hellre velat ha något annat ur kassen?

Och vips så var det ny dag, tidig morgon och ny utställningsdag!
Helle Dan Pålsson dömde cockrarna denna dag (TISDAG!, ser ni vad jag kan?) Idag var det drygt 70 cockrar anmälda och sex av dem (och samtliga på plats) var juniorhanar.

Delar av juniorklassen, och här bevisar Vincent att träning inte är helt fel... Den här dagen behövde jag inte försöka ha min fot som stöd bakom baktassen.

Röra sig var inga problem den här dagen heller. Vare sig framifrån...

... eller bakifrån!

Vincent belönades med klassvinst...

... och denna dag även med ett CK.

Någon placering i bästa hanhundsklassen blev det dock inte, men vi var inte ledsna över det. Det var verkligen en högklassig samling hanar i Göteborg! Vi hade dessutom väldigt trevliga dagar i Göteborg - och vi är ju svaga för västkusten...:-)

Klippor från min favoritplats fanns minsann i cockermontern!

Jag är minst sagt stolt över att Västra avdelningen valt min bild - från Mollösund förstås! - att ha som en stor fotoaffisch i sin monter. Några av er kanske dessutom känner igen Findus på bilden? Förutom han är det två tikar, en från Solid Harmony & en från Guldkulans.

Vid 16-tiden befann sig Vincent och jag på tåget till Västerås igen. Inte en endaste bild blev tagen, men det var heller inte så mycket att fota... Vincent sov hela vägen hem, och ville inte ens ha en tuggpinne (och det förstår ni som känner honom är ovanligt...). Jag satt med näsan i en bok, men det är - för de som känner MIG - inte alls ovanligt!! Hemresan gick alldeles utmärkt. Hörde av en medpassagerare att det var alldeles smockfullt på tåget, men Vincent och jag hade återigen hela djursalongen för oss själva! Strax före åtta på kvällen - till och med någon minut för tidigt! - gled tåget in på Västerås Central.