"Rudolf" var egentligen inte min, men vi blev ett team när det gällde utställningar. Han var såld som "vanlig sällskapshund" och hade blivit skickad till mig för trimning. Första gången han kom var han cirka sex månader och såg ut som en ganska ordinär valp. När hans ägare ringde för en tid andra gången så ville de både ha honom trimmad och anmäla honom till Mälardalens Cockerklubbs utställning i samma veva. De var egentligen inte utställningsintresserade, men hade fått för sig att de ville ha en kritik på honom. När jag trimmade honom den här gången, han var cirka elva månader var det en helt annan hund som hade vuxit fram! Jag frågade lite försiktigt om jag eventuellt kunde få visa honom på några utställningar senare, och de ville de gärna. Till Mälardalens Cockerklubbs utställning var det dock inte aktuellt eftersom jag både var arrangör, ringsekreterare och skulle ha domaren boende hos mig. Utställningsdagen kom - blöt och regnig. De flesta hundar hölls torra efter bästa förmåga men Rudolf kom till utställningen dyblöt för att ställas av husse - som aldrig någonsin visat hund tidigare och heller inte hade någon aning om hur det hela gick till. Det såg väl "så där" ut, eller snarare inget vidare alls..., men dagens domare som var välkända uppfödaren Sandy Platt, kennel Charbonnel, "hittade" honom ändå efter att själv ha ställt upp honom på bordet. Visa rörelserna gick hyfsat för husse ändå! Den enda dyngsura hunden i klassen... vann klassen! Direkt efter klassen sa' Sandy till mig (utan att ha någon aning om mitt intresse i hunden): "Snälla, kan du försöka se till att den hunden får en annan handler!". Lillemor Böös, hans uppfödare, fanns på plats och hade ingen egen hane anmäld. Hon hann träna lite med Rudolf  under resten av hanhundsbedömningen och innan de kom in i bästa hanhundsklassen. Nu såg det klart annorlunda ut - och han var även en aning mindre blöt :-) - han slutade som tvåa bästa hane den här dagen!! Nästa utställning som också var en cockerutställning blev han bästa hane, och sedan rullade det på...

Rudolf och jag hade enormt mycket roligt tillsammans och han var även snubblande nära att bli Årets Utställningscocker ett år. Han blev en betydande avelshund med många framgångsrika avkommor som han visade i vinstrika avelsgrupper. Han ligger bakom de flesta hundarna i kennel Pansy's uppfödning.